Filosofibloggen

I en diskussion om barnarbete hos ordföranden för Ung Liberal Caspian Rehbinder sa Caspian följande:

“Självklart är det ett alternativ. Men man kan inte tvinga fram en utveckling utan en ekonomisk förbättrign, och om man förbjuder eller bojkottar barnarbete blir denna ekonomiska utveckling svårare att nå. Jag tror alltså det skulle fungera dåligt och långsamt, och många skulle lida.Är det för att de är barn? Måste ett barn som arbetar nödvändigtvis lida? Jag tror inte det. Jag tror det är bättre om de får en utbildning, men det betyder inte att barnarbete är dåligt.

För vad är egentligen skillnaden – på ett mer filosofiskt plan – mellan barnarbete och skola? I det ena fallet tvingas de arbeta fysiskt; i det andra fallet tvingas de arbeta mentalt, med att lära sig. Är fysiskt arbete så mycket värre än psykiskt att det måste förbjudas?“

som svar på min kommentar:

“Vill man vara krass kan man vända på det. Kan det inte vara värt att vissa familjer dör för att bygga upp en ickeaccepterande attityd till barnarbete och på så sätt tvinga fram en utveckling? Jag säger inte att det är min åsikt, men det är ett alternativ att överväga.”

Nu kan man analysera det här på två sätt. Antingen kan man analysera det utifrån perspektivet att Caspian gör sin bedömning utifrån en borgerlig ideologi, men det verkar rätt tråkigt. Den andra analysen man kan göra är att analysera Caspians historiefilosofiska syn. Kan det vara så att en konfessionell libertarian som Caspian Rehbinder egentligen har samma grundläggande historiefilosofiska syn som Karl Marx själv (även om de kanske drar helt olika slutsatser av historiefilosofin. Jag tror inte Caspian tror på att världen slutar i en internationell marxistisk stat med fred är världen)?

“The mode of production of material life conditions the general character of the social, political and spiritual proceses of life. It is not the consciousness of men that determines their existence, but, on the contrary, their social existance determines their consciousness. At a certain stage of their development the material forces of production in society come into conflict with the existing relations of production or – what is but a legal expression for the same thing – with the property relations within which they had been at work before. From forms of development of the forces of production there relations turn into their fetters. Then comes the epoch of social revolution. With the change of the economic foundation the entire immense superstructure is more or less rapidly transformed.”

Vad Marx säger är alltså:

• Det finns vissa materiella förutsättningar för människors existens (mat, tak, alkohol, etc.). De avgör hur livet på en mer kognitiv nivå blir (their social existance determines their conscoiusness).
• Dessa materiella förutsättningarna påverkas främst av två faktorer, produktivkrafterna (arbetskraft, arbetsverktyg, etc.) och produktionsförhållanden (vem som äger produktionskrafterna och hur de ägs, hur juridiska och politisk maktstrukturer kopplade till materiell produktion ser ut).
• Efterhand som produktivkrafterna utvecklas och det materiella livet förändras kommer de rådande produktionsförhållandena att bli mindre och mindre adekvata. Då inträder en social revolution. Denna revolution kan vara allt från blodiga revolutioner som franska revolutionen, till fredliga revolutioner som bildandet av en modern fackförening eller legaliserandet av cannabisbaserade droger.

Marx hade också åsikten att “historien måste ha sin gång”. För att kunna nå den kommunistiska epoken måste man gå igenom den borgerliga. För att nå den borgerliga måste man gå igenom den feodala.

Det verkar också vara det Caspian Rehbinder menar. Istället för att tvinga länder till att ändra deras produktionsförhållanden (lagar om barnarbete) ska vi låta dem nå en sådan materiell status att en social revolution inträder. När Indien är tillräckligt rikt, då och först då kan och kommer barnarbetet att illegaliseras av sig självt.

Vad jag försöker visa, när jag applicerar Marx filosofi på libertarian, är att man ska ge Marx filosofi en chans även om man inte är ense med hans politik. Marx var en stor filosof, även om man bortser från hans politiska åsikter.