Marx Revisited I
by Isak Gerson
Sven-Eric Liedman skrev att ”Marxismen är i dag fullständigt inaktuell, Marx själv har mer att säga oss än på mycket länge”. Jag tänkte börja med en serie kortare Marx-citattolkningar, anpassade till dagens materiella förhållanden. Jag själv är väldigt intresserad av hans historiematerielistiska teori, särskilt applicerad på informationspolitik. Men jag ska försöka klämma in lite alienationsteori.
Just nu tänkte jag analysera ett par rader ur manifestets första kapitel, Borgare och proletärer.
“Behovet av en ständigt ökad avsättning för sina produkter jagar bourgeoisien över hela jordklotet. Överallt måste den innästla sig, överallt slå sig ned, överallt skaffa sig förbindelser.” [Mina kursiveringar]
Immaterialrättsindustrin* var inte tänkt att vara en industri, då immaterialrätt bara var tänkt att stimulera forskande företag och konstintresserade individer genom att ge dem marknadsmonopol istället för pengar. Men immaterialrätt blev en industri. Och just nu är industrin i kris. I ett desperat sätt att försöka lösa det har man gjort immaterialrätt till ett globalt maktmedel. Man påtvingar land efter land immaterialrätt, trots att länderna inte har något behov av varken upphovsrätt, patentlagstiftning eller någon annan immaterialrätt. Man gör det för att man behöver fler konsumenter. I ett desperat sätt att fixa pengar till en industri som är för stor och utan självberättigande gör man världens fattigaste till sin nya marknad. Vad som en gång var en stimulans för forskande företag är idag ett sätt att suga ut pengar ur fattiga. Över hela jordklotet jagar immaterialrättsindustrin för att få sin ständigt ökade avsättning.
Men även att nästla in sig överallt gör immaterialrättsindustrin. Man patenterar och på annat sätt skyddar inte bara vetenskapliga skrifter, medicin och kultur, utan även matematik och liv. Detta måste ändå ses som ett tecken på att immaterialrättsindustrin inte har många områden kvar att nästla sig in i, när det är fullt tänkbart att våra egna kroppar inom en snar framtid kan vara patenterade.
*Med immaterialrättsindustrin menar jag de vinstdrivande myndigheter, företag och delar av företag vars huvuduppgift är lönsam på ett eller annat sätt och inbegriper upphovsrätt, patent, varumärkeslagstiftning, mönsterskydd och designskydd.
Comments
Nja, sådant skapades av stater bara för att ta del av kakan när folk kom med nya ideer. Inte något annat.
Me likes!
Notera dock att Marx-parallellen faller med tankespåret “var inte tänkt att vara en industri” och “Vad som en gång var en stimulans för forskande företag är idag ett sätt att suga ut pengar ur fattiga”. Marx kritik av kapitalet var ju inte att det en gång vare en klok idé som instiftades av kloka män för allas bästa, men sedan spårade ur, utan att det var en praxis som växte fram ur det gamla klassamhället.
Jag tror att samma ingångvinkel skulle stämma bra också på immaterialrätten, men kan inte den tidiga historien tillräckligt konkret. De samhällen som formulerade de första patentlagarna var trots allt starkt dominerade av borgarklassens intressen, och jag tror inte det går att ta bort ur analysen. Det kan vara politiskt användbart att formulera det som du gör, men det blir snarare ideologiproduktion än historisk analys.
Micke vK: Jag tror att man kan använda Marx teori för att kritisera utan att behöva använda hela Marx teori. Att immaterialrätten har liknande inneboende problem som äganderätt är en väldigt intressant fråga, men en fråga jag inte tänkte ta upp just nu. Oroa dig inte, fler marxistiska analyser av immaterialrätten kommer nog.
David: Det finns många sätt att förklara hur immaterialrätten uppkom. Vissa hävdade till och med att den uppkom för konstens/vetenskapens/teknikens skull.
Isak: Håller helt med – min poäng var mest att jag tror att också där skulle vi kunna vässa argument & analys med en dos Marx. Ulf Petterssons uppsats om hur upphovsrätten utvecklas är t ex ett bra spår för att dra ner lagarnas tillkomst från idealisering till konkret (och ganska smutsig) historisk verklighet.
[...] också: Marx Revisited I, Marx Revisited II, Marx Revisited III, Marx Revisited IV, Marx Revisited V, Marx Revisited [...]
[...] också: Marx Revisited I, Marx Revisited II, Marx Revisited III, Marx Revisited IV, Marx Revisited V, Marx Revisited [...]