Kritik mot Rawls och Nozick
by Isak Gerson
I “Modern politisk filosofi” tar Will Kymlicka upp en lysande kritik mot libertarianismen. Han visar att Nozicks libertarianism inte kan användas för att uppnå maximal jämlik frihet (d.v.s. den största mängd frihet som alla människor i samhället har). Han visar också att en ojämlik frihetsprincip skulle leda till absurda konsekvenser. Själv omfamnar han Rawls rättviseprincip (Som är en väldigt hård socialliberalism) och menar att den både ger maximal jämlik frihet och rättvisa. Men är det verkligen så?
Libertarianismen och den jämlika friheten
Kymlickas analogi går ungefär såhär: Amy och Ben delar på en åker. Den här halvan kan de båda leva på. En tag tar Ben ett lån och köper ut Amy. Amy tvingas du arbeta på åkern under Bens kommando. Ben kan fortsätta tjäna pengar och köpa upp mer mark och anställa folk. I slutändan är det alltså bara Ben som har frihet. Det är alltså inte så att alla får mer frihet av libertarianismen. Det är de som har eller tar sig resurser som kan skaffa sig mer frihet, på de fattigares bekostnad. Att alla berörda ingick i Bens avtal frivilligt kvittar. Att alla tjänade på avtalet likaså. Det väsentliga är att de i slutändan har mindre frihet. Det verkar alltså som att libertarianismen koncentrerar friheten till ett färre antal människor. Den gör friheten till en handelsvara.
Libertarianismen och frihetsmaximeringen
Hur blir det om man ser det som libertarianismens mål att maximera friheten, oavsett hur den är fördelad? Är det ens önskvärt? Om det är det är det definitivt en hårddragen libertarianism som är det bästa tillvägagångssättet iallafall. Slaveri vore önskvärt, då förslavandet av en person bara leder till minskad frihet för en person, när det leder till ökad frihet för många. Men vill vi ha ett sådant samhälle? Det verkar väldigt kontraintuitivt.
Rawls och maximal jämlik frihet
Rawls rättviseprincip, som Kymlicka omfamnar, menar att resurserna i ett samhälle alltid ska vara fördelade så att det gagnar den som har det sämst ställt så mycket som möjligt. Men leder inte det till väldigt stora frihetsinskräningar? Nästan alla människor som strävar efter att bli rika kommer att få den möjligheten borttagen, oavsett hur hårt de kämpar. Alla människor som vill ge gåvor och välstånd till sina nära kommer också att få se dessa gåvor bli bortförda när samhällets resurser omfördelas. Märker vi inte nu hur många möjligheter människor går miste om med Rawls teori? Märker vi inte hur mycket frihet de förlorar?
Rawls och jämlikhet
Kan Rawls teori ge människor jämlikhet? Vi har redan i förra stycket sett hur många människor som får frihet och möjligheter bortrövade av staten för att de är annorlunda och har annorlunda preferenser. Kan vi verkligen säga att dessa människor har det jämlikt bara för att de har lika mycket resurser? För att dra en parallell till en jämlikhetskamp; När kvinnan var omyndig var mannen ansvarig för kvinnans välstånd. Hon kunde i princip har ett välstånd som liknade som mans eller sin fars. Idag tjänar kvinnor i snitt runt 16 % mindre än män i Sverige (som är relativt jämställt). Var det verkligen bättre förr? Den feministiska rörelsen skulle nog inte hålla med.
Comments
Jag tycker att det här inlägget förenklar Rawls teorier. Frihetsbegreppet är (negativ kontra positiv frihet)inte uppenbart, och det finns inget som säger att omfördelning av resurser innebär en frihetsinskränkning(varken negativ eller positiv). Det Rawls menar är att ett samhälle där fördelningen av resurser gagnar de som har det bäst ställt är ett orättvist samhälle i jämförelse med motsatsen.
Jag vill hävda att den maximala(positiva) friheten ökar när vi omfördelar resurser. Tror även att den (negativa) friheten kan öka samtidigt. Det finns även mycket forskning som stödjer faktumet att samhällen som har mindre klyftor mår bättre.
http://www.equalitytrust.org.uk/why
Jag säger inte emot dig. Mycket frihet vinns när vi omfördelar resurserna. Det är det Rawls kritik bygger på och det är det som Kymlickas kritik mot libertarianismen bygger på. Vad jag menar är att Rawls teori inte är rättvis. Och det är en helt annan fråga.
[...] sig väldigt intuitivt så att Rawls rättviseteori, som Kymlicka omfamnar, är djupt orättvis. Men det är en annan artikel.) Mitt i det här frågar jag mig om de någonsin funderar på om rättvisan eller friheten har ett [...]