Filosofibloggen

Som filosof får jag ofta höra att filosofi är irrelevant och ställer självklara frågor – att filosofin skulle vara icke-nyttig som vetenskap. Det är lätt för mig att motivera varför estetik, moralteori och politisk filosofi är relevant, och jag kan iallafall stapplande förklara varför vetenskapsteori är viktigt, även om dagens unga empiriker verkar tro att vår vetenskapsteori är fulländad.

Men hur är det med filosofins grundstenar? Bör vi fortsätta att satsa på metaetik eller metafysik? Självklart, säger jag. Jag tänker därför köra en bloggserie där jag skriver om hur en modern användning av ontologin kan se ut. Jag kommer att börja med att studera två samtida begrepp som för det mesta lever på bloggar. Men jag börjar med att definiera ontologin.

Ontologi är inte det lättaste att definiera. Efter diskussioner på facebook och irc fick jag intrycket att skillnaden mellan metafysik och ontologi är icke-fastställd, men brukar handla om att ontologin är en mer partikulär studie än metafysiken. Där metafysiken talar om det generella varandet talar ontologin om varandet hos delar av världen, framför allt grupper och kategorier av delar och världen (ting, saker, fenomen). Förhållandet mellan metafysiken kontra ontologin verkar vara det av förhållandet mellan fysiken kontra termodynamiken/optiken/den klassiska mekaniken. Hursomhelst, vi behöver ett par definitioner. Filosofilexikonet – En uppslagsbok likställer metafysik och ontologi, och definierar det såhär:

“en lära om det varande såtillvida som det är, speciellt en lära om de nödvändiga och essentiella dragen hos det varande. I denna mening är alla väsensdrag hos det varande principiellt likvärdiga ämnen för m.[metafysik/ontologin] , oavsett om det är frågan om djur, människor, gudar, planeter, små hår el. smuts. /…/ Den generella m. eller o. [metafysiken eller ontologin. Här i kontrast till den speciella metafysiken som handlar om ontoteologi] svarar mot den ena huvudtendensen i den metafysiska traditionen, nämligen att bestämma m. som en generell lära om grundstrukturerna (dvs. de nödvändiga väsensdragen) hos allt det som är el. kan finnas till. Det är här frågan om en lära om förhållandet mellan egenskap och existens, mellan substans el. essens och accidens, mellan det nödvändiga och det tillfälliga (jfr modalitet), mellan enhet och mångfalt, osv.”

Svenska wikipedia säger att följande är ontologi:

“Ontologi (av grekiskans on, genitiv ontos “varande” och logia “lära”, av logos “ord”) är inom filosofin, och även inom antropologin och inom andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade, vilka deras väsensbetingade drag är.

En grundläggande del av ontologin är att försöka beskriva vilka egenskaper som ligger i ett tings natur (väsen), och vilka som äraccidenser. Om ett ting saknar en av de egenskaper som ligger i dess natur, så kallas det att tinget har en ontologisk privation, det vill säga det är utan en del av sitt vara. En ontologisk privation innebär inte att föremålet upphör att vara vad det är i ontologisk mening, utan endast att det är i avsaknad av detta något. Till exempel har en blind människa en ontologisk privation i det att syn är en del av människans natur, men den personen upphör inte att vara av naturen människa på grund av det.”

På Dictionary of Philosophy of Mind står det att ontologi är:

“ontology – Ontology is the study of what there is, an inventory of what exists. An ontological commitment is a commitment to an existence claim.”

Dictionary of Philosophy ger oss en väldigt snäv definition. En definition av ontologi som vad som finns exkluderande från frågan hur det varande är beskaffat eller vad det varandets förhållande är. Man kan visserligen tänka sig att det ingår i frågan om vad som finns, men de misstankarna dementeras när lexikonet definierar ontologi mot metafysik:

“Although the term terms “ontology” and “metaphysics” are far from being univocal and determinate in philosophical jargon, an important distinction seems often enough to be marked by them. What we may call ontology is the attempt to say what entities exist. Metaphysics, by contrast, is the attempt to say, of those entities, what they are. In effect, one’s ontology is one’s list of entities, while one’s metaphysics is an explanatory theory about the nature of those entities.”

Jag kommer att frångå det och definiera ontologi som läran om vad som är i världen, hur det varande är, och hur det varande är i förhållande till varandra. Relativist som jag är kommer jag att ta förgivet att ni är med på att jag inte upplever någonsomhelst lust att diskutera hur tinget möjligvis är i sig, utan ser bara till ting som vi uppfattar dem. Första inlägget bör komma till imorgon, och ska beröra flödesontologin, en ontologi som får mer och mer relevans. Läs då!